såna här ord kommer väl aldrig räcka till egentligen

Jag vill skriva nåt som krossar rutor, för det är så det känns. Som att varje cell i min kropp är en liten liten glasbit som bara exploderar när du rör mig. Och så blöder jag inuti av glasbitar och känslor och allting åker runt runt runti mitt blod tills jag blir helt snurrig. Jag har frågat mig tusen gånger vad kärlek är: är det såhär det känns kanske? Att det gör så otroligt jävla ont att vara utan dig, att det ibland till och med gör lite ont att vara med dig. (fast helt olika ont såklart.)

 

Jag är säkrare än jag någonsin varit, men kan ändå inte riktigt fatta. ATT DET HÄNDER. Det händer ju aldrig mig, det visste jag ju, hade bestämt mig för att det skulle vara så. Att jag skulle känna mig själv bättre än vad jag någonsin kunde lära känna någon annan: och att därför var det inte ens nån idé att försöka. Så fatta chocken när jag inser att det spelar ingen roll. Det spelar absolut ingen roll om det jag ser som grönt är det du ser som rött, eller om jag aldrig kommer fatta vad du jagas av när du drömmer mardrömmar.

 

För en sak vet jag, och jag vet det när du drar mig nära nära dig, och jag vet det när du skrattar åt mig, och jag vet det varje gång du ringer och det är det enda som räknas tror jag. För du vet ju inte heller vilken lukt som påminner mig om våren. Men du vill ändå dela den med mig. Och jag vill ändå kramas med dig när du vaknar av en mardröm.


I will say it, don't say you understand

Tvåtusenelva-inläggen blev lite uppskjutna på grund av besök och nyår och sånt men de är på ingång. Tills vidare vill jag lite tipsa om en låt, och ja det är ungefär k-pop men inte riktigt ändå. Oavsett så är den sjukt bra, jag är smått besatt. Melodin och ljudet och allt är så mysigt, texten är bra och passar på nåt sätt så fint ihop med "ljudet" ...sen passar inte musikvideon ihop alls, men å andra sidan är den "hipster approved" som någon kommenterade under klippet (hahaha) så gillar man sånt går det ju att kolla bara därför, eller så kan man kolla för att det är en snygg kille som sjunger.
+ Videon nedanför har engelsk översättning på (jag hade aldrig fattat annars haha) så kan man se vad texten betyder, bra va?

Ett annat språk (det måste vara därför)

Jag kan inte ens förklara
så har jag aldrig känt förr
Du är ett annat språk:
det måste vara därför

För fjärilarna kan jag
de har alltid varit samma
och varje extra hjärtslag
när du snuddar vid min panna

Jag kan höra vad du säger
men jag kan inte läsa dig
Och fast jag vill försöka
blir jag tyst så fort du ser på mig

Speglar rodnande kinder
så har de aldrig vart förr
Du är ett annat språk:
det måste vara därför

I found love

Den 15 februari 2010 skrev jag såhär här i bloggen: "Ni vet när det blir lite för mycket av de fina texterna och gitarrtonerna? När man bara blir ledsen fastän man egentligen vill vara glad. Då måste man ju liksom lyssna på någonting som är helt annorlunda allt annat. En vän till mig har infekterat sin omgivning med sydkoreansk fashion-pop som jag inte har varit jättestort fan av. Men så fick jag ett sånt där måste-lyssna-på-vad-som-helst-annat-ryck och nu är det här min favoritlåt."

och den 18 mars samma år skrev jag såhär: "Och jag borde skylla min dåliga uppdatering på det där, men det är tyvärr så att jag fortfarande är en smältande liten klump framför youtube. Det går över snart tror jag."


--

Ett och ett halvt år sitter jag i ett litet rum i Sydkorea med biljetter till deras konsert och det jag trodde var ett musikaliskt one night stand har blivit en seriös relation med en alldeles fantastisk kultur och jag så jävla lycklig. Fortfarande efter mer än en månad blir jag fortfarande alldeles fnittrig av att gå på stan och höra mina favoritlåtar spelas på gatan och i alla affärer. Och att gå in i affärer och hitta tusentals saker som är "min" stil precis som jag ville ha den när jag bodde i Sverige. Och att ha berusade konversation på världens knackigaste koreanska med söta killar och obegränsad tilgång till kimchi och bibimbap och tusen nya maträtter som jag upptäckt här.

Som jag sa till en vän "det här är inte en stad man har heartbreak i". Det här är en stad man lever i och jag gör mitt bästa för att leva varje minut. Jag tror jag är kär och det börjar bli ganska seriöst.


om korea

Bloggar numera om Korea på http://laurakorea.wordpress.com men ville bara säga att allting som har hamnat här innan kommer fortsätta hamna här. kan tänka mig att kanske hemlängtan ekar bättre här till exempel, eller när jag vaknar och bara undrar var din doft är egentligen. så att ni vet det!


Längre än hjärtslag

Så sprids vi till sist

Som agnar i vinden

Så blir tre år till sist

Bara tre år av minnen

 

Skratt blir sekunder

Blir dagar som går

Avstånd blir längre

Än fingrarna når

 

Men längst in i hjärtat

Så länge det slår

Är avstånd i mil

Bara siffror ändå

 

Tid, mil, men aldrig

Längre än så

Vi kan aldrig vara längre

Än ett hjärtslag ifrån


så då var det klart typ inte alls men mer än förut i alla fall






summer came all too fast (I couldn't breathe you couldn't talk)

Jag laddar ner en ny koreansk dramaserie och har aldrig gjort det med så gott samvete. Har alltid oroat mig lite över att jag lever i dendär bubblan, oroat mig för att se tillbaka på den här våren (vår sista vår) och ångra mig och tänka: varför levde jag inte i nuet?

Men från och med igår så vet jag att jag lever visst i nuet, att det går att kombinera. Att spricka av längtan ena dagen och ibland av önskan att bara inte vara här och andra dagen spricka av lycka av att finnas bara där jag är och med de jag är med. Och att jag kan vara så sjukt lycklig för båda.



rain's falling there too


I'm your biggest fan I'll follow you until you love me

Min syster sa en gång till mig: när du börjar tycka om något, så går du verkligen in för det. Imorgon är det Harry Potter-premiär. Jag kommer antagligen gråta mig igenom halva filmen för att det betyder att snart är det hela över (fast det kommer aldrig vara över egentligen eftersom vi tycker om det för mycket) och liksom... jag har blivit besviken på alla filmer hittills (förutom första som nu i efterhand är den vackraste av alla och den jag gråter mest till. haha) och det finns en stor risk att även Deathly Hallows#1 sviker mig. Men jag är så sjukt taggad ändå och kommer antagligen bli det ännu mer ju närmare 21.10 som klockan tickar imorgon. TYP ÄLSKART.

Och appropå premiärer och sånt så bubblar det i mig varenda gång jag startar datorn. Snart snart snart.


please don't fade away

Ramlar runt i något slags liv med rutiner igen. Är så trött trött trött men har en ny fin säng att sova i i alla fall (fast 30 cm bredare saknar dig). Allt är mellanting nu, jag befinner mig i ett stadium av väntan och det gör mig låg. Väntar på att sommaren ska slå över till höst på riktigt istället för att vara sommar ena och höst andra. Väntar på att alla tidtabeller ska ändras så att jag kan ta tag i det jag behöver. Väntar på att bli överöst av skolarbete för det är likadant varje år och nu kan jag ändå inte göra något. Väntar på lite spänning och brutna mönster.

Och medans jag väntar isolerar jag mina trumhinnor som jag alltid gör:
 

Can you feel me now, take a deep breath and let me explain
All the pain that's been wrecking my brain, getting so close to going insane
And see you standing there, the feeling's never gonna be the same
Seems like we missed the whole damn train
Blame is all we have for us

And I can't let it get in the way
Even if the love is a costly price to pay
Looking back on life love was a game of cliche
Gotta move away
Sacrifice my heart, and let you breathe again

på allmän begäran

så är jag tillbaka, eller något. just nu har jag i och för sig lite bråttom men från och med idag är jag officially back in business, eller något sånt.

men det är så svårt att skriva bara, när en sommar är så fin som den här har varit! 
snart ska jag sätta mig ner och försöka definiera och kanalisera mina känslor, för jag tror att det ligger många texter i min hjärna och väntar!
tills vidare:


PS. grattis i efterskott världens finaste emma. jag älskar dig!

closing distance

om jag skulle skriva en låt just nu på engelska skulle den heta closing distance (är det ens språkligt korrekt?)
kom på det bara. synd att jag inte kan skriva låtar, hehe

För övrigt tänkte jag kanske publicera lite grejer jag skrivit för längesedan men aldrig vågat/velat lägga ut... som nåt slags firande av att det är sommar nu.

I övermorgon åker jag till Tunisien och sedan är jag lägerledare i två veckor. Puss!

("du låter inte så glad" "det är för att jag kommer börja gråta" "gör inte det")

Postat av: Låjs
jag tycker det verkar som att din blogg på senare tid bara har bestått utav big bang...
2010-05-23 @ 22:42:00

--
Jag vet men jag har typ försökt överleva på senare tid. Så har inte hittat inspiration eller nånting men däremot hittade jag massa vackra bilder. och på den vägen är det.

jag har tur för kanske hade jag inte överlevt om han inte hade skrattat så mycket när han satte mig där i fönstret och om han inte hade varit så precis-jätte-nästan-litegrann-alldeles-för.... lycka är ganska lätt att andas har ni tänkt på det nån gång?


kommer aldrig sluta, mest för att plåga er och näst mest för att jag aldrig pallar fota själv...

saranghae

jag skriver inte så ofta här längre. men jag hittar liksom ingen inspiration och jag har ingen ork och det händer inte så mycket extrafint som jag kan berätta om. det mesta är prov uppsatser och annat. men det kanske kommer. kanske nästa vecka för då kanske jag ska se simon norrsveden och det kanske blir nåt fint. mycket kanske detdär.

+ ni kommer inte undan helt enkelt:

för övrigt anser jag att carthago bör förstöras


idag fyller denna man år. grattis fastän du inte läser det här. hehe.


i realtid

har återigen haft ungefär världens finaste helg med världens varmaste och finaste människor omkring mig. helt sjukt hur ett dygn kan kännas som en vecka och varför luktar gemenskap så gott?



kom hem för någon timme sen och vet inte vad som hände men jag känner mig lite vemodig. har vår-kärlek i hela kroppen men ingen att ge den till. så jag tänker istället och så ryser jag och så tittar jag och så längtar jag och så önskar jag. och jag kan inte riktigt sluta tänka på honom han dendär... som sa att "vi får höras" med handen på min axel, men jag vågar inte och det verkar inte som att han gör det heller.

en tisdag

försov mig och hann inte äta frukost.
kände mig alldeles för uppklädd i skolan.
dog av nervositet inför ett föredrag men det gick bra.
fick tillbaka två prov - förvånansvärt bra på det ena och fruktansvärt dåligt på det andra.
upptäckte den tvivelaktiga storheten i att spara åtta kronor.
sa hej till en bella för första gången på alltför länge.
somnade med näsan i brott och straff (igen).
räknade matte.
fick inte ett enda tal rätt.
var tvungen att räkna om allting hundra gånger.
insåg att min klasskompis numera är min skrivar-soulmate.

soundtrack till dagen: inte bara big bang utan faktiskt lite annan musik också! (läs: simon norrsveden. typ. jag är hopplös)


one two step and

jag har matteprov på tisdag. jag har inte lyssnat överhuvudtaget de senaste mattelektionerna och har inte pluggat ett skit på lovet. skolan börjar imorgon. jag är äckligt förkyld.

det är fint väder och jag hade det hur trevligt som helst igårkväll. men ändå vill jag bara lägga mig i sängen och sova i all evighet.



för övrigt en av de finaste bilder jag vet. blue noses heter upphovsmakaren om jag inte minns helt fel.


som det alltid var förut

Idag kändes inte som en sådär jättespeciell dag men när jag stängde dörren efter en mycket kall promenad insåg jag att det kanske har varit en av de lyckligaste på länge. Som ett lyckopiller ungefär i tusen skepnader.

Som att luta mig mot en axel och känna den där doften som bara är hennes, som att veta att det bara är timmar kvar tills vi är på väg, som att ta ut lite ilska på någon som förtjänar det (gjorde mig lycklig i alla fall hoppas jag inte skämde ut dig), som att drunkna lite i varma kramar, som den enda jag kan se i ögonen utan att bli obekväm, som att man bara fungerar så bra tillsammans och skratta, som att dela fyra cigaretter och en bänk.


(som att fylla all tid emellan med musik och mitt nya sydkoreanska favoritord är geojitmal som betyder lögner)


Och det här är väl antagligen det sista ordentliga ni hör av mig på en vecka ungefär. Tur att det var lite lyckligt då! Puss på er raringar ;)


neoege darryeogago sipeunde ajigdo

tänkte precis säga att det hade börjat gå över men det hade det visst inte för jag fick lite mer låtar och sen såg jag om den där jävla kyss-scenen några hundra gånger till. den typiska tonårstjejen, varför är jag så hysterisk hela tiden?


ps. lägg märke till käkbenet ds.


men jag tänker faktiskt på annat också! till exempel hur trevligt det ska bli att fly det här landet i en vecka och komma hem till ett påsklov under vilket jag har jobb i tre dagar = pengar och resten bara sova träffa vänner och mysa.

och så var det faktiskt nästan riktig vår ute idag jag tycker om det!

Tidigare inlägg
RSS 2.0