in vino veritas



The ancient Romans said
that in wine is the truth
I had a whole bottle
now I'm thinking of you


나쁜 남자




bryter dina fingrar mot mig
så hårt att det nästan gör ont
rakt mot ett hjärta som blöder
fastän det borde vara tomt

jag önskar mig dig

Jag vill ha dig hos mig, som kemi
Som ljudet när hämningar brister
Vill ha dig så nära, bredvid
Vill veta var känslorna sitter

Vill lära mig allt om dig
Om hur dina hjärtslag låter
Vill ha dig så ensam hos mig
Att jorden blir tyst när vi sover

Vill ha oss igen, vill ha vi
Vill känna din luft mot mitt öra
Vill ha dig hos mig, som magi
Och kärlek som alla kan höra


"Everyone's watching us" - "Of course they are. I just kissed a poor stuntwoman"



I guess I thought heartbeats was enough but I realise now; it wasn't

We have no melody
Not a single tune;
we’re just a quiet memory

No high-pitched notes
become chills down my spine
as they make me remember
your lips against mine

There are no lyrics to listen to
when I want to recall
waking up next to you

No sweet-sounding voices
will beg you to stay
as the warmth of your skin
is fading away

I have no sound whatsoever;
To remind me of a night
that I wanted to keep forever


Spillror

Jag har mött kanske tusentals ögon,
varje pupill är en spillra av dig
av löftet om kärlek
du viskade till mig
 
Är tusen sekunder, tiotusentals ord
är varma fingrar, att aldrig få nog
och torkade bitar av juninatt
ett blödande hjärta precis där vi satt

Är tomhet och stumhet
som jag i din säng
är ungdom och dumhet
ett hjärta som stängts

Så ett sitter fast i asfalt:
det andra har glömt allt
glömde, glömmer,
har trampat sönder

Två hjärtan blev bitar,
spillror om du vill,
en bit av dig som jag hittar
i varje ny pupill


hittade den här när jag tittade lite (namnlös tills vidare)

Dag för dag
har jag lärt mig att förstå
att du och jag
vi var dömda redan då

för de säger att motsatser
måste dras emot varann
vi sögs ihop av magnetism
och vi dog när den försvann


Pappersflygplan

Mina läppar längtar
Efter dina
Och vem bryr sig om askmoln när
Mina tankar är
I en annan atmosfär

Det känns konstigt i mig,
jag är inte så van
Vid känslor så sköra
som pappersflygplan

Jag kan ta bussen
Om jag vill
Så jag struntar i tomma luftrum
I vakuum
Så länge du gör mig stum


the hope of the future

om du
tar ett steg närmare

det där
som hägrar framför oss
som inte går att yttra
knappt tänka ens
fast som är omöjligt att fly ifrån

men om du
tar ett steg närmare

glöm inte
att tusen mil är lika många bitar
att de kommer att bli dagar
jag borde inte tänka det
men jag dör om du hamnar så långt ifrån


för min skull

Så jag sa
att jag inte orkade mer
orkade inte vara en robot
styrd av dig
och jag märkte

att det inte var vad du väntat dig
att du kanske trodde
att allting skulle lösa sig igen
som det alltid gjorde förut
att jag skulle lyda

Så nu är du arg,
fast jag tror att du mest är chockad
och varje ord är ett försök att dämpa det
men det stör mig
för jag ville bara vårat bästa


och jag älskar dig fortfarande

men om du ska krångla och hata
och vara jobbig
Så vet jag inte
för alltid funkar inte alltid 




(firar total inspirationsbrist med en gammal gammal sak i lite nytt format)


stenmurar

För du vet
vi byggde en mur
av stendöda känslor och hjärtan

Hamrade fast den
med kanske miljontals glasbitar
torkade rester av en torsdag
vi gjorde verkligen
vårt bästa

Och vi anade väl aldrig
att glas skulle smälta glas
att en tom flaska skulle krossa
muren
så snabbt att vi inte ens hann blinka

Att vi skulle somna bakom den
På samma sida
och att glaset inte skulle skära oss alls
fastän till och med datumet
pekade samma


att förlora

så gråter jag för kanske tusende gången
det fanns visst bitar kvar
knastrande rester av dig
(av allt som hände)
och så tänker jag: att förlora
är lite som att bli släpad längs en grusväg
det gör så ont
när man är mitt i det
och det tar lång lång tid
för såren sen att läka
och till och med när de har gjort det;
så finns det stenar kvar


typ ingen rubrik men kanske katastrof och bordeinteenstänkasåhär

tänkte att vi kanske kunde…
du vet;
för jag lärde mig igår
att hjärt-och-lungrädda
att
med 30 tryck mot hjärtat
två gånger mun mot mun
behöver det inte vara för sent

(spelar kanske ingen roll hur många liter
vi dränkt allting i)

så jag tänkte att vi kanske kunde…
du vet;
typ rädda varandra ikväll


ögon på mig

och mina händer skakar
läpparna darrar
förlåt att jag inte gjort
vad jag skulle
ångrar det nu,
när jag ser deras ögon
på mig
de dömer inte, men hon gör,
och jag önskar
att jag inte skakade så förbannat


Hos dig

mitt-i-natten-någonting
vi är ensamma igen
mitt-i-party-någonting
och det som händer sen

du tar min hand
du säger sov hos mig
(men om du kysser mig
så dör jag)
andas, riv,
jag kan hantera dig

men kärlek är för svårt
det är inte sånt vi gör
och hjärtslag är för tungt
det är inte sånt vi hör

så behöver jag någon annan igen
som kan hålla om mig
för du är en dålig vana
och vi är likadana,
precis som förr,
lika olika varann,
men ändå sover jag så bra
i din famn



(om man läser lyssnar noga...  så passar de två styckena i mitten med sticket i AB0+-. förutom första två raderna.. som dock passar nya sticket som spelades på debaser. hehe)


Minusgrader

Väntar på snön
hennes sätt att förklara
minusgrader
Visst är badrumsgolvet kallt
men det funkar inte i längden

Naken mot stugvägg
runt henne, i henne
minusgrader
Pressar snö mot hjärtat
om man ändå vore glaciär

Andas istappar
det gör ont men det går över
Snöboll badkar antarktis
i hjärtat
minusgrader


tjugonde

Jag lovade att skriva om vin;
i pappersmugg, McDonaldsmugg
och cigaretter för att lugna nerverna
och jag lovade att försöka
förvandla vår Tragik till något vackert

Men omlindad av muskelarmar
stående på darriga ben
och med tusen känslor i ögonvrån;
så Är han verkligen och tio timmar plus Tragik
det spelar ingen roll
Så tack för att du gjorde allt så vackert


en gång till är du snäll

Han sa: en gång är ingen gång
men hon grät och skrek
att två gånger
är en gång för mycket
och hon bytte sin kärlek mot extas
intalar sig själv
att det var värt det,

vi vet allihop
att hon ljuger

Men vem sa att sanning
är bästa sättet, och vem ser
tusen bitar en torsdagskväll?
hon kommer förneka
så länge hon lever
och röken kan ersätta kärlek
när hon vänder sig om och viskar (i hans öra)
encore une fois, s’il vous plait


Höstväder

det regnar
kanske gråter Gud
över allt fint som tog slut
så ge honom ett löv
och säg: glöm inte bort det vackra
tänk på de som älskar
just nu
till ljudet av dina tårar

och i höstvind
hoppas han igen
ditt löv tejpat fast närmast hjärtat


Om kärlek

och som han sjunger
om kärlek
så vill jag uppleva den

men jag har glömt
(en februarinatt i tårar
har satt för djupa spår)

jag lyssnar på hans sång
och önskar
att jag mindes allt igen



(typ tredje eller fjärde dikten jag hittat i mattehäftet. eh. jag undrar när jag ska börja räkna)


Tidigare inlägg
RSS 2.0