days pass without you, can't forget you

Det finns nog för mycket i mitt huvud just nu. För jag loggar in här ibland, eller öppnar word, och tänker att nu kommer det flöda ur mina fingrar sådär som det gör ibland. Men det är som att det finns för mycket tankar i huvudet, kroppen blodet, så att fingrarna inte är nog. Det tar liksom stopp och det enda som sipprar ut är ÖNSKAN. önskar att jag kunde säga allt jag ville säga så att ni skulle förstå. Men det går bara inte.

Håller tummarna för att det är som en damm av nästan-ruttet trä. Att det helt plötsligt bara brister så att allting forsar ut. För den bästa terapin jag vet, är att skriva ner allting. Även om det kanske inte blir exakt som jag känner eller upplever så ligger det nog en kärna av sanning bakom varje text jag skriver.

Hur sjukt är det förresten att låtar på ett språk jag inte förstår, berör mig lika mycket som låtar på mitt eget modersmål?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0