åjsan låjsan

Jag pratar i detta nu i telefon med mina finaste vänner. och stördaste. hur kan hon veta att de är de stördaste, undrar ni då? här kommer bevisen:

1. Låjs: ååh det är en nyckelpiga på min lampa...
    Sarah Laura: mhhmm
   - tystnad -
Låjs: Hallååå?
Sarah: hej?
Låjs: neej alltså jag försöker prata med nyckelpigan

2. Sarah berättar stolt om hur hon har sytt igen hålen i sina strumpbyxor.
Sarah: Det ser ut som fjärilspasta! och såna där sår som man har på halloweenfester. Det är hål i grenen.... jag stack hål med en penna!

3. Sarah: -fnissar- jag har ställt min väckarklocka på sex!!
Låjs: -upprörd- varför då??? vi har ju sovmorgon!!!
Sarah: - fnissar ännu mer-
Låjs: -ännu mer upprörd- men hallå! så kan du ju inte göra!!! varför skrattar du?

OCH DET KLOCKRENASTE AV ALLT; SARAHS LILLEBROR KALLDE HENNE JUST FÖR SARRE.

uhm-tiss uhm-tiss typ wawayeeaaa

Jag hade värsta idén om ett inlägg jag skulle skriva. Men nu har jag glömt vad jag tänkte. Kompenserar det med en bild istället.

Fotograf: Sara
Denna bild togs under en secondhandshoppningrunda i somras. Ju mer man kollar desto roligare blir det, tycker jag i alla fall. Värt att notera särskilt är hur tröjan ser ut att vara ihopsydd av lite random tygbitar som sömmerskan hittade bakom sängen typ. Och mitt väldigt glada ansiktsuttryck. Behöver jag säga att inget av dessa plagg följde med mig hem? Förutom skorna då, som var mina från början.

take care!


du-du-dudududuuuh

filosoferat/konstaterat i en dusch:

- allting ser mindre ut under vattnet. alla borde börja gå runt med vattenpåsar runt de delar av kroppen som man vill ska vara lite mindre..?
- jag borde börja använda brun utan sol
- det är faktiskt ganska skönt med så jättevarmt  vatten att huden typ trillar av.
- fast den blir röd.
- och man blir mosig.
- och skitvarm.
- världen borde vara tempererad som ett sönderångat badrum för det är så skönt att vara naken i sån värme.


min IQ - 92 enligt facebook, som även påstår att normalt är 100.

take care!

oh my god

För ett tag sen hände nånting ganska stort, en milstolpe i mitt liv skulle jag vilja kalla det nästan. Jag står i köket, kokar en kopp te, känner mig sugen på nånting... händerna rör sig automatiskt mot kakburken. öpnnar den, sneglar åt sidan. kastar kakburken åt sidan till förmån för en banan! detta är sensationellt på flera sätt:

- jag ogillar frukt i allmänhet
- jag älskar onyttigheter
- just banan har en väldigt obehaglig konsistens som jag alltid haft svårt för
- återigen jag ogillar frukt?!

kan det vara ett tecken på att min kropp äntligen insett vad som är hälsosamt? eller är det helt enkelt en protest mot onyttigheter med tanke på att jag tidigare idag tryckt i mig ballerina, godis, chips, yoghurtar + vattenpipa. have a guess.

take care!

RSS 2.0